Nyheter

Det gick inte bra alls för Dipper på B-provet i Norge i helgen, trots rätt så enkla prov båda dagarna. Vi får ta nya tag och komma igen. Himla kul dock att Leias duktiga brorsa “Bobben” tog sitt första 1:a pris i elitklass på lördagen och också blev dagens bästa elithund! Stort grattis igen Ivar! Bobben är det femte syskonet i Woody/Tiril-kullen som tar 1:a pris i elit!

Får trösta mig med en bild från förra helgen – WT, det är mer Dippers grej det Foto Elisabeth Christensén

Dagens WT i Säve (deltävling nr 3 i SSRK/Västras WT-cup 2011) blev i elitklassen delvis en repris från i fjol. Dipper vann och Eddie Nilssons duktiga Casey kom 2:a. Totalt fick vi ihop 87 p (16, 20, 16, 15, 20). Upplevde även idag att Dipper hade lite svårt att få vittring och att han var lite dämpad – kanske är det ändå något med näsan..? Hur som helst så lydde han utmärkt och gjorde en riktigt fin insats på station 5 – en lång dirigering (drygt 100 m?) i högt gräs, bl a över ett lite djupare dike, och med en störningsmarkering kastad över linjen ( ca 70 m ut?) innan hunden skickades. Här var vi enda ekipage av de 23 som startade som fick full pott.

Totalt vann Dipper också WT-cupen i elitklassen – för andra året i rad! Han jobbar duktigt ihop till maten den lille WT-kungen (perfekt att Royal Canin sponsrar frikostigt med just det foder mina hundar äter – RC 4300)!
Dipper själv struntar fullständigt i eventuella WT-vinster – det är så här han trivs bäst!
(Foto Malin Karlsson)

Aska och hennes bröder är idag 10 veckor. Förutom att Aska har haft en urinvägsinfektion som nu är under kontroll efter veterinärbesök och medicin, mår hon prima! Under sina första två veckor utan bröderna har hon hunnit med en hel del. Vi har varit och badat och Aska har provat att simma, hon har gjort några vindmarkeringar med tennisboll och några (väldigt korta – typ 2 meter) korvspår, alltså korv dragen i gräset. Vi övar på att “vänta”, t ex när jag sätter ner henne (hon blir ju buren en del under promenader än så länge) och innan hon får lov att springa iväg på “var så god”, att vänta innan man får börja äta, gå ut genom dörren, ut från bilen, o s v. “Sitt” blir det i samband med mat och ibland annars också och “gå vid sidan med god kontakt” uppmuntras korta korta sträckor. “Hopp-och-lek” (alltså fri efter kommando) verkar hon också börja förstå. Allt går med andra ord fin-fint och vi trivs verkligen ihop, Leias dotter och jag!

Nu väntar jag på att snart åka till min mamma som ska passa Aska medan de stora och jag ska på en härlig lång kvällspromenad runt sjöarna – det är vardagslyx det!

Dagens elitspårtävling på Elfsborgs Brukshundklubb var lika väl arrangerad som alla tidigare tävlingar jag varit på där. Ett sant föredöme för andra klubbar! Detta år hade de valt att göra en delad tävling, vilket innebär att man gör t ex (vilket vi gjorde) spår och uppletande dag ett och lydnaden dag två. Vi fick en fin upptagsruta med mjuk mossa som efter de senaste dagarnas regn var tacknämlig för vittring att fästa i. Ändå rusade Dipper rakt över spåret (som låg på ca 10-12 m) och fortsatte ut till ytterlinjen. Där stoppade han och vände ner igen och då fann han sitt spår och gav sig av åt rätt håll. Spåret var superfint, omväxlande och med lagom mycket vinklar och terrängbyten – tack igen till min trevlige spårläggare Daniel! Dipper spårade bra och hittade alla pinnar. Sedan följde en lång väntan på att alla 18 ekipage skulle genomföra sina spår innan det var dags för uppletandet. Jag kände direkt när jag skickade ut Dipper på första skicket att han inte riktigt var “på jobbet”. Visst var det svårt med väldigt varierande vind och många hundar hittade bara två eller tre föremål, men några hittade dock alla fyra och bland dem borde ju Dipper normalt varit med. Då vi totalt tappat 54 poäng redan på specialen valde jag att bryta tävlingen. Efter att ha provat stegen – föredömligt klädd med “anti-halk-material” – kändes beslutet än bättre; Dipper har helt klart problem med stegar. Han har ju lite andra “hang-ups” vad gäller underlag och viss typ av terräng, och stegar hör inte till hans favoritredskap.

Kanske är det något som inte är helt okej med den gule? På GMBKs hemmatävling i början av maj trodde jag att han var trött av valparna, men sömnbrist kan han knappast lida av nu. Dålig kondition? Kanske det, för visst har det blivit betydligt mindre promenader de senaste 10 veckorna. Dåligt motiverad? Särskilt mycket spårträning har det förvisso inte blivit under våren men jag tränar konsekvent väldigt sällan spår (och uppletande tränar jag pinsamt nog aldrig) men det har ju fungerat bra hittills. Känns ju lite oroligt med tanke på att den gule ska starta B-prov i Norge båda dagarna nästa helg – och WT i morgon… Får ta mig en funderare på om det kanske är dags för ett besök hos veterinären för en hälsokontroll?
Är det måhanda något fel på den Rosa näsan? Kvalster kanske?

I dag för en vecka sedan flyttade Leias söner hemifrån. Lite sorgligt var det allt sista kvällen med gänget och att natta bäbisarna en sista gång. Hanna kom på söndag f m för att sitta valpvakt – tusen tusen TACK Hanna och Malin för att ni ställt upp som valpvakter!!!

Dipper var anmäld till WT i Halmstad och tack vare Hanna kunde vi åka. WT gick bra, jag var helnöjd med Dipp men förstår inte poängen vi fick på station 3 (13 p på en trippel där jag fick hjälpa Dipp på en av markeringarna – där han lydde utmärkt). Fast domaren på station 3 gav å andra sidan 4 poäng till en som bara fick in två av tre apporter i Ekl – och också bröt sin insats – så helkoll hade han ju inte. Hur som helst fick vi trots detta ihop 88 p (20, 19, 13, 18, 18) och kom 3:a efter två ekipage som båda hade 90 p.Totalt var det 36 ekipage till start och något svårare uppgifter än det normalt är på de flesta WT. Jag tyckte det var perfekt – man fick tänka till och det ställde krav på både hundar och förare.

Väl hemma kl 18.30 (och då stannade jag inte till prisutdelningen….) var det dags för Hanna att äntligen få ta med sig sin Skoj hem. Har träffat Skoj under veckan och fått rapport om att han helt har funnit sin roll i sin nya familj som förutom Hanna & Jonas består av en vuxen hund och två barn i åldrarna 2 och 3,5 år.Hanna & Skoj – stort lycka till Hanna med din fina goa Skoj!
Sent på kvällen kom Malin, som stannat på WT till prisutdelningen var slut (tack igen för hjälpen med priserna!), för att hämta sin busiga lille Loke. Det var då alldeles för mörkt för att ta några “leveranskort” så det fick bli fotografering igår istället (9 v) när jag hälsade på Loke med familj i deras nya hus.
Puss på dig Matte – du är bäst! Stort lycka till Malin med din alldeles egna valp!

Loke lever livet tillsammans med sin alldeles egen lekkompis “Flyer”, en liten gul labbekille som faktiskt är släkt med Dipper. Flyer är 4 dagar äldre än Loke och de har hur kul som helst tillsammans! Simson och Posh är nog glada att valparna leker med varandra så de slipper agera dagisfröknar…

Fick dessa kort från Hanna igår där Tove 3,5 år gammal vilar i hängmattan med Skoj. Båda två somnade sedan och sov sött tillsammans. Tack för bilderna Hanna!